Hej igen.
Min promenad idag var ganska dramatisk. Jag halkade och stukade benet. På nått sätt lyckades jag trilla ihop på mina ben. Vänsterknä hoppade ur led, ni anar inte hur ohyggligt ont det gjorde! Skrämde livet ur mamma för jag bara låg där på marken och skrek! Som tur va hoppade den tillbaka och nu gör den inte alls ont (kan bero på alla verktabbleter jag tar)! Värre dock var vristen på högerbenet. Den böjdes också på något konstigt sätt och gör skit ont! Låg på marken som sagt och skrek och grät. Mamma fick panik men tillslut lugnade jag ner mig. Hon gick och hämtade bilen för att köra den närmare, jag kröp 50 meter skrikandes (väldigt dramatisk som sagt). När mamma kom tillbaka hade hon hittat en jätte snäll man som hjälpte oss. De stödde mig till bilen och sedan åkte vi hem. Jag var tvungen att komma ur de blöta kläderna men sedan tänkte vi åka till sjukhuset. Jag var inte alls glad över idéen! Om man åker till akuten sitter man där i 4-7 timmar och det var jag inte sugen på! Som tur va är min granne och gudmor läkare. Hon kom precis hem när vi ringde och skyndade över. Hon trodde inte att det var brutet utan en allvarlig stukning. Min fota har svullit upp och kommer säkert vara blå imorgon. Spenderade resen av dagen i mamma och pappas säng (den är på nedervåningen) knarkandes alvedon och iprem. Nu gör foten som tur inte  lika ont, oeller rättare sagt, om man inte vrider den. Jag fick låna ett par kryckor och släpade mig sakta upp till mitt rum nu. Kommer nog bli liggande några dagar, eller snarare sittandes här i min underbara datastol. Tack oh lov för tv-spel, filmer och ljudböcker! Vad skulle jag göra utan er!?

Nu ska jag lägga mig och tycka synd om mig själv en stund. Hoppas era dagar var aningen bättre än min!